Kommentar: |
|
Det kunde ha blivit fem Cobror, och borde kanske
vara det, efter en kanonhelg med både utbildning och roliga och annorlunda
tävlingar, men jag kan inte riktigt smälta att jag snurrade bort segern...
Efter att ha hämtat och lastat
lånebilen på torsdag kväll, och efter jobbet på fredagen hämtat lånedäcken
hos Bröderna Jonsson, rullade jag för ovanlighetens skulle ensam mot
tävling. Inte vilket tävling som helst, Nordisk C-förarfinal, med
tävlanden från hela Sverige, samt Norge och Tyskland. Förmodligen det
roligaste man kan göra som C-förare på amatörnivå.
Vid ankomst till stadshotellet i Mjölby på fredag kväll stod jag och
pratade med Daniel Larsson från Järbo på parkeringen, när en bekant bil
rullar upp. Ut kliver pappa och kompisen Pelle, som beslutat sig för att
överraska, och åka de 65 milen till Mantorp för att heja på, jättekul!
Lite mat och surr på kvällen, innan det var dags att kojsa för att komma
upp på lördag morgon.
Klockan 8-8.20 var det ankomst och avlastning, för att vara redo för
träningsgenomgång med Björn "Nalle" Johansson och hans team av
instruktörer inför förmiddagens övningar. Ca 9.30 rullade vi ut på
träningspasset, innan lunchen var över hade vi fått köra slalombana med
handbromsvändning, broms i kurva, undanmanöverprov och storslalombana.
Allt var mycket lärorikt, och man fick bra känsla för vad man klarar med
bilen i olika hastigheter.
Efter lunch började så tävlingsmomenten, det första var storslalom, på en
konad bana på dragstrippen. Då den ena banan hade gummi från dragracingen
kvar, blev det en utmanande bana med omväxlande grepp längs banan. Efter
två åk, och tiderna summerats visade det sig att vi vunnit momentet, med
en knapp tiondel till godo på tvåan Oskar Nyberg, MK Ran, och dryga två
tiondelar till trean, Tobias Johansson, Kullings MS. Små marginaler, och
total dominans från Västra BF alltså!
Efter detta plockades konerna bort, och våra kära Volvobilar fick bekänna
färg på dragracing, 402 meter rakt fram, även kallat rattlåsrally.... Det
här blev inte riktigt vår grej, trots två bra starter och ledning
inledningsvis på det mycket hala underlaget, slutade det med förlust i
båda racen mot vår kombattant, Rickard Andersson SMK Hörby. Det visade sig
att motorn i vår lånebil inte var riktigt lika villig att varva ur som ett
många av våra motståndares motorer. En tolfteplats blev det i alla fall, i
denna gren som inte räknades i sammandraget.
I och med detta var aktiviteterna över för dagen, och nästa hålltid var
middagen på hotellet på kvällen. Där förrättades prisutdelning, och alla
fick motta en medalj för att man kvalificerat sig till finalen. Kvällen
tillbringades med ett par pilsner, och mycket motorprat, som sig bör.
Söndag morgon stod det rally på programmet. På lördagkvällen lade vi på
grusdäcken för att vara klara inför specialsträckan som bestod av 50% grus
och 50% asfalt. Under senare delen av kvällen började jag fundera på om
detta var rätt val, och när vi kom till banan bestämde jag mig för att
köra på asfaltdäck. Mastervarvet bekräftade mina funderingar, i och med
att det var mycket slalomkörning och tvära kurvor på asfalten skulle inte
mina Rambo-däck göra sig bra. Däremot började det regna under
rekognoseringen, och det blev hastigt och lustigt dags för ännu ett
däckbyte; på med regndäcken!
Jag och Erik skrev egna noter under genomkörningen, och de funkade riktigt
bra på det första varvet. På asfalten hade vi bra grepp, och tjänade nog
tid mot dem som åkte på grusdäck, men det tappade vi på de avslutande
leriga partierna, där fästet med asfaltdäck var nästan lika med noll. Vi
hade fjärde tid på första varvet och var mycket nöjda. På andra försöket
bättrade vi vår tid med en sekund, men det var många som förbättrade sig
mer, och vi halkade neråt något. På sista rundan provade jag en annan
taktik, och körde om möjligt ännu lugnare på gruspartierna, och försökte
hitta lite fäste för mina asfaltdäck. Det lyckades, och vi kapade 3
sekunder, som visade sig bli dagens femte bästa tid, efter de tre tider
som suveränen på rallysträckan, Knutte Edenholm från MK Team Treske
satte, och en som tidigare nämnda Daniel Larsson klippte till med på sista
rundan. En fjärdeplats på rallyt resulterade detta i, bakom segraren
Knutte, tvåan Daniel Larsson, och vår tyske vän Matthias Homuth, som
trivdes på rallysträckan.
I och med min första och fjärdeplacering ledde jag inför den avslutande
banracingen. När jag sedan blev lottad i första startled, insåg jag att
jag verkligen kunde ha med slutsegern att göra om jag spelade mina kort
rätt... Nervositeten blev påtaglig innan starten äntligen gick, och jag
vet inte om den blev mindre eller större när jag tog starten och var först
in i första kurvan, med 28 Volvobilar i backspegeln! Redan på första
raksträckan fick jag släppa Leif Sjöström från Vännäs förbi mig, och när
jag på andra varvet tog samma bromspunkt som honom in i paris-kurvan,
släppte bakvagnen på bilen, och jag åkte med bred sladd genom kurvan innan
jag till slut snurrade av banan, och fiaskot var ett faktum! Irriterad
försökte jag det jag kunde för att reparera skadan, men mer än ett par
placeringar orkade jag inte avancera, och jag slutade sist i min
startgrupp. Besvikelsen var stor, men förbyttes i stor glädje när jag vid
prisutdelningen blev uppropad som tvåa! I och med detta och en pokal för
grenseger i slalom belv hemresan mycket lättare, och helgen som helhet en
total succé!
|