Kommentar: |
|
Det var mycket jobb för att få bilen till start,
och jobbet fortsatte på tävlingsdagen. Jag hade hoppats att belöningen
skulle bli bättre, men det är bara att ta nya tag...
Då det var 27 mil att åka så blev det en tidig
morgon, klockan 05.30 ringde väckarklockan och en stund efter sex rullade
jag iväg, med flickvännen Ulrika i sätet bredvid. Vid 10.00 mötte vi upp
med brodern tillika kartläsaren Erik och hans flickvän Madeleine, som åkt
från Sollentuna ungefär samtidigt som vi lämnade Vargön. Tjejerna åkte på
shopping medan jag och Erik anmälde och ställde oss i besiktningskön. Nu
började bekymren... Strax innan vi kommer fram till besiktningen upptäcker
vi att bromsljusen lagt av, det visade sig vara glapp vid säkringen. Det
var nu inte det värsta... När vi kommer fram till besiktarna så får vi
nedslag på fyra bältesbrickor som är för små, och renderar i startförbud
om vi inte kan ordna nya. Tur i oturen så ligger en järnaffär vid
besiktningen där vi köper brickor. Sen återstod det bara att få loss
bältena och dit med de nya brickorna, vilket skulle visa sig värre än vi
kunnat ana! En timme och åtskillinga svettdroppar, svordomar och småskador
senare kunde vi lämna besiktningen. Nu var det bråttom, om 15 minuter
skulle vi stå på startlinjen!
Vi åkte bort till starten, fick hjälp av Knutte Edenholms servicekillar
att byta däck medan vi fick på oss overaller och hjälmar, och med 30
sekunder till godo rullade vi fram till startrampen.
Allt detta slit, för att halvvägs in på sträckan upptäcka att motor inte
vill gå som den ska, och att temperaturen gått upp mot rött. I lugnt tempo
rullade vi igenom sträckan. Efter målgång upptäckte vi att motorn tryckt
ur sig olja, så vi rullade sakta tillbaka mot start och mål, där vi
lämnade in tidkortet och bröt tävlingen.
Nu blir det operation felsökning! |